så mycket att säga
låg på sängen en stund och tittade på Den sjungande trädet.
tänkte på hur jag är som människa.
jag skulle väldigt gärna vilja se mig själv ur en annan persons vinkel.
Hur är jag egentligen?
Mycket sånt nuförtiden känns det som.
kanske en fas?
jag är lite av en player, bara i huvudet. och det mår jag dåligt av, för jag känner att jag bara lurar mig själv och inbillar mig saker. sen efteråt när det går upp för mig, känns det som om jag skulle vilja vara en annan person, och slänga ägg på mig.
Hela emo-paketet.
jag tycker om mna vänner. synd att jag glider isär från vissa.
Eric.
Du bara försvinner.
Jag har sovit dåligt på sistone. folk har reagerat lite på det. jag tycker inte om att sova. det är slöseri med tid. även fast det är underbart skönt att ligga och dra sig på morgnarna och så. Fast ändå.
Det spelar ingen roll om jag lägger mig tidigt. jag är trött ändå. så varför lägga sig tidigt?
Mamma insisterade på att ta mig till en läkare idag. hon oroar sig för mycket.
Hon kollade på gamla bilder. hon jämför mig med mitt gamla, tjocka jag, och tycker att jag har blivit för smal. Jag kanske bara verkar smal för jag var tjock förr? Äh. sånt behöver man inte oroa sig över.
Mackor tycker jag om.
Jag gillar spontanitet. Att plötsligt komma på att man vill göra något, och sedan faktiskt göra det. Man skrattar lite när man väl kommer på det, och tvekar först. ofta blir det inget av det. Men när man faktiskt hittar på något, klockan 2 på natten, känner man sig duktig. Man gör något konstruktivt istället för att slösa sin tid på att sova.
Sen har man ju alltid flick-problemet. Det tog jag kanske lite högre upp? Minns inte längre.
det finns ALLTID en flicka. ibland en pojke. men väldigt sällan en pojke. det finns en som jag har spanat in länge. Han är söt faktiskt. Fast nää... Äh, skitsamma.
Ole, mitt "ragg" från Arvika (ni som var där vet om det) går tydligen i samma Kung-fu som Wille (Bushina Kung-fu). Wille vill att jag ska börja. Jag skulle ha följt med i måndags, men var för jävla trött.
När jag sover på dagarna blir jag yr och disorienterad.
Det finns inte alls alltid en flicka. inte heller alltid en pojke. inte ens ett djur. (haha...)
Surrealism är bra. Det ger plats för fantasin. En bild säger mer än 1000 ord. Så säger man ja.
Sover man bort all sin tid, är livet bara slöseri.
Nu ska jag begrunda Det Sjungande Trädet igen.
Fan. Den är vacker. men svår.
efter att ha skrivit lite här har jag fått tankarna att vandra iväg. jag mår lite bättre nu.
Undrar hur Linn har det i Stockholm.
Vad händer om Alliansen vinner valet?
Varför kom man på i Skottland att männen skulle ha kilt?
Skulle en ninja vinna över en Jedi?
Vem fes på mattelektionen? (det måste ha varit läraren...)
Undrar om alla sex-partner-pop-ups försvinner om jag formaterar om datorn.
Kommer oskar få en flickvän när han bor i Linköping och så?
Hette hans rumskompis Jihad eller Rihad?
that's all folks.
Fan va mycket du skrev....
(tänker inte ta upp vad jag tycker om sovandet....)
Got to many thoughts in my head now
Just wanna sit and watch them grow
nu ska du få lite av den dära smörjan tillbaka :P
först och främst: varför inte göra en annonym ankät som de i din närmsta umgänges-krets svarar på (vänner som mindre bra vänner)? om du är vääääldigt nyfiken vill säga :D
lurar man sina vänner kanske det inte är underligt att glida ifrån dom. (tolka det inte alltför elakt)
kritisera inte sömn, den är underbart, den är en konst. lär dej att uppskatta den, du blir en bättre och gladare människa av det. (eftersom du har många tankar borde de verkligen pröva på sömn eftersom drömmar bearbetar intryck och känslor på ett undermedvetet sätt)
din mamma har rätt att vara orolig din mack-anorexi är ohälsosam. du kommer att gå av på mitten innan du fyllt 30.
förresten skulle du aldrig orka att träna nån slags kampsport om du bara åt mackor. det tär på musklerna.
sist men inte minst: allt är inte så komplicerad som du tror. se det med ett enklare perspektiv, det blir roligare så (tro mej!).
(förresten, linn har fått vänner och har det bra i stockholm, vi ringer varandra så ofta vi kan!)
hoppas jag inte gjorde livet surt för dej nu! :)
enkät. så stavas det väl?
Jaha.. Nu ska jag kommentera här då... Öhmm.. Du skrev mycket.. Eller itne jättemycket.. men lagom mycket.. Mer än vanligt.. Ja.. Och din mamma är så söt så jag skulle kunna äta upp henne. Alvarligt talat! Snacka med henne om adoptionen! Nu vet jag inget mera.. Så nu ska jag jobba på min egen blogg så får du skriva lite om den.. Pusselipuus!